Synd att klaga

Ut ur munnen
allting i grumlig klarhetsiver

besvärjelser mot livet

som sågspån i müsli

inte lätt att se

men knastrar mellan tänderna,

river i halsen

verktyg från terapeuten

samlade i plåtlådan

redo för livet därnere

polygrip som passar överallt och ingenstans

som trubbigt griper och repar det sköra

trevar i dammet som tiden lämnat

och klämmer mystikens frö och kärna
tumstock att mäta avståndet till föräldrar

vattenpass som visar om något är snett

en rasp att jämna kantigheter med

när formen blir alltför trång

samt en liten skärm att gnida på

för att fördriva tiden och aldrig vara riktigt på plats

känns som att tro för lite

inte lätt att bara veta

men rinner genom fingrarna

och halkar mellan hala känslor och

grusigt torrt förnuft

ut ur stunden

ut ur kroppen

ut ur rummet

ut ur erinringen